Igår ägde en julsalong rum på Backers kafé i Bollstad (mellan Fiskars och Pojo/Södra Finland). På programmet stod en intervju då bagarna på Backers intervjuade mig om ”Projekt Ines. Fem kvinnor i inbördeskriget 1918”. Bagarna på Backers är bland andra min bror Richard och min pappa Olle. Nervösa och skeptiska inför sin uppgift  lyckades jag ändå övertala dem om mitt syfte att spränga de klassiska klassgränserna. Med andra ord att det är akademiker och kulturpersonligheter som sköter intervjuer med till exempel författare. Bagare både läser böcker och analyserar samhället de lever i (SÅKLART) men trots detta är det få gånger som de får förfrågan om att offentligt säga sin åsikt eller sitta på kulturscener. Men igår hände det och det blev en intressant intervju även för mig eftersom jag fick nya frågor som inte ställts till mig innan. Vi behövde naturligtvis prata om bråket mellan min pappa och mig som jag skriver om i boken. ”Varför blev du så arg”, frågade jag pappa. ”För att man alltid fått lära sig att de röda ville att vi skulle höra till Ryssland, och så kommer du och säger något annat om dem”, svarade han.

En annan programpunkt var ett samtal mellan mig och Åbo Akademi-forskaren Matias Kaihovirta som publicerat sin avhandling ”Oroliga inför framtiden: en studie av folkligt politiskt agerande bland bruksarbetarna i Billnäs ca 1900-1920” i höst. Billnäs bruk ligger cirka två kilometer från Backers kafé. Matias Kaihovirtas forskning har ett intersektionellt perspektiv genom att han lyfter genus, klass-, språk- och religionstillhörighetens betydelse för agerandet. Det öppnar upp för en ny syn på politiskt agerande under den tid han forskar om och jag gillar att Matias poängterar att vi såväl då som idag behöver se orsakerna bakom ett agerande i stället för att enkelt fördöma ett visst beteende. När bilar brinner i förorterna behöver vi analysera VARFÖR precis som vi behöver forska i arbetarnas agerande vid tiderna omkring inbördeskriget 1918. Historia och samtid hänger i allra högsta grad ihop. Matias avhandling lyfter människoöden och situationer i Billnäs och gör akademisk forskning levande och lättare att läsa. Den berättar om röda kvinnor i Billnäs som blev ensamma hemma med sina barn pga av inbördeskriget och hur de på olika vis hanterade sin situation efter kriget. De röda mödrarna var otroligt beroende av sina makar och bruksledarna såg på dem som särskilt farliga just för att de var kvinnor. Det ordnades med dagvård för deras barn med anledning av att vita menade att röda kvinnors uppfostran kunde vara skadligt för barnen och samhället.

En tredje programpunkt var min kusin och videokonstnär Petra Lindholm som visade sin stämningsfulla film ”For Ann-Marie”. Ann-Marie är vår farfars faster som nämns i ”Projekt Ines” som vålnaden som senare visade sig vara en verklig person. Petras och min gemensamma släkt är mycket charmig, rörig, magisk och inspirerande för oss även som vuxna i vårt arbete. Faster Ann-Marie levde i början av 1900-talet och blev kär i en rysk man vid namn Obolenski som försvann spårlöst i och med Lenins revolution i 1917. Filmen är en fiktiv gestaltning av de känslor som Ann-Marie hade under sitt liv, från ung till gammal. Otroligt fin och meditativ. Se den här:

Förutom dessa tre programpunkter lästes det juldikter och sjöngs julsånger. Här nedan läser min farbror Svante Viktor Rydbergs klassiker ”Tomten”.

Med det var julsalongen över för i år. Vi tänker oss att vi börjat en ny tradition. Nästa år blir det nytt program men nya människor och jag kommer föreslå att någon får uppgiften att ta bättre bilder än vi lyckades spontant med våra mobiler i år.

Tack alla som kom till julsalongen i år!