Ska lägga mig ner och vila lite för det har hänt så mycket bra grejer med Ines det senaste dygnet att jag nu nästan är lite trött. Till exempel kan jag varmt rekommendera att besöka arkiven i Kronohagen i Helsingfors. Av tre besökta arkiv har personalen på samtliga arkiv varit engagerade, hjälpsamma och trevliga. Det känns som att komma hem. Dessutom hittar man alltid skatter. Det finns massor med intressant sparat. Allt från brev och anteckningar till betyg och intyg till fysiska saker som flaggor och armbindlar. Sådant här får mig att le brett och skratta högt.

Männen dominerar dock även i arkiven men det finns en hel del kvinnor också. Sen kan jag också passa på att varna för det är lätt att tappa bort sig på Nationalbiblioteket och att det är dålig luft i många rum. Därav en svag huvudvärk för tillfället.

 
Nu när jag känner vind i seglen kommer den där känslan av att det står ett bakslag och väntar bakom nästa knut. Men när jag sa det till Peppe idag när vi åt lunch undrade hon om inte det är lite typiskt finskt att tänka negativt när det går bra. Det ligger nog något i det. Det kanske inte alls kommer något bakslag. Det här kanske är en enda lång framgångssaga. Vad som räknas till framgångar är förresten knappast något objektivt.