”Du behöver inte undervisa mig i hur jag ska vara ute i samhället”
Detta fick jag höra igår på Kitch då jag satt i en diskussion om det här med familjen. Min samtalspartner höll ett brandtal för familjen. Ja faktiskt ett brandtal. Hög röst, intensitet, engagemang, välformulerat. Sådant som ett brandtal ska innehålla.
Orsaken till uppmaningen att jag inte ska undervisa var att jag bad om en definition av familjebegreppet och förstod sedan att talaren INTE krävde blodsband. ”Bra”, sa jag. ”Bra! Det tycker jag att du ska säga när du pratar om det här med andra”. ”Men det är ju självklart att det inte behöver vara blodsband” ”Nä, det tror jag inte alls. Det finns många som ser familjen som att det ska vara MAN och KVINNA som tillsammans gjort barn, gärna en FLICKA och en POJKE. Så därför tycker jag att du ska poängtera att du inte menar den traditionella familjen”Watch movie online The Lego Batman Movie (2017)
Någonstans där kom orden: ”Du behöver inte undervisa mig i hur jag vara i samhället”
så intressant att familjen är så helg och känslig att det ofta är oundvikligt att någon blir arg och kanske direkt kränkt då man pratar om den.
Ja. Det är väl kanske det att det är otroligt personligt. Det är svårt att hålla distans och att ”bara” prata om det på ett samhällsplan. Det privata är politiskt och vice versa.