Den metod jag valt för uppsatsen bottnar i hermeneutiken. I Fråga det förflutna – en introduktion till modern historieskrivning beskriver Stellan Dahlgren och Anders Florén hur den hermeneutiska analysen tillämpas inom historieämnet. Syftet med den hermeneutiska undersökningen är att förstå. Det handlar således inte om att förklara varför någonting i historien blev som det blev. Utöver det finns några centrala idéer som den hermeneutiska metoden grundar sig i. Det handlar om att se aktören som står i centrum av analysen som subjekt i stället för som ett objekt. Vidare är målet inte att samla fakta utan att ur ett inifrånperspektiv tolka en del i en helhet och genom det skapa en förståelse av ett sammanhang. Den hermeneutiska cirkeln brukar användas som metafor för att klargöra hur tolkningsarbetet rör sig i en cirkel. Forskaren varvar mellan att se till helheten och delar av den. Ytterligare en grundläggande poäng inom hermeneutiken är att forskaren inte förväntas kunna vara neutral i sin tolkning av materialet. Detta går på tvärs med positivistisk kunskapsteori där forskarens objektivitet är ett krav. Dahlgren & Florén skriver att forskarens engagemang är viktigare än dennes neutralitet. De skriver också ”att forskaren lever sig in i textförfattarens inre, identifierar sig med honom och söker återge den process som lett fram till den föreliggande texten”. I den här uppsatsen handlar det om att jag ska förstå brevens innehåll och se den process som ligger bakom.
Viktigt att poängtera är att metoden hänger samman med uppsatsens teoretiska ramverk. Teorin och metoden kan ses som ett paket som kommer leda till att uppsatsen i slutändan blir en fläta där allting hänger samman.
